Slaget ved Freiburg i Breisgau

Under det Trettioåriga kriget ägde slaget vid Freiburg im Breisgau rum den 3., 5. och 10. augusti 1644. Slaget, som utkämpades under tre separata dagar mellan de kejsarliga och bayrisk trupper under Franz von Mercy och fransmännen under marskalkarna hertig av Enghien och Turenne, betraktas som ett av de mest förlustbringande i hela kriget. Trots att fransmännen led betydligt högre förluster än sina motståndare, påstod de senare segern för sig. Slaget cementerade dock bara status quo och slutade strategiskt oavgjort.

För att förhindra ett franskt anfall i Bayern under den sista fasen av Trettioåriga kriget satsade kurfursten Maximilian I. på en offensiv strategi. År 1644 skickade han en kur-bayrisk armé under generalfältmarskalk Franz von Mercy med cirka 10 000 man infanteri och nästan lika många ryttare västerut. Under hans befäl stod kavallerigeneral Johann von Werth, generalvaktmästare Johannes Ernst friherre von Reuschenberg zu Setterich och generalmaterielmästaren Alexander von Vehlen. Mercy hade ryktet som segrare i slaget vid Tuttlingen före sig, där han 1643 hade krossat den fransk-weimariska armen.

Wikipedia